2012-02-03

Tänder ett ljus idag...

...eller faktiskt flera. För dom jag saknar, för dom som gått bort. Några alldeles förtidigt...


Som Niklas. En vän till mig men framför allt till min Conny. Idag skulle Niklas fyllt 46. Han är en av dom som inte orkade längre. Jag hoppas vid allt i världen att han har det bra nu. Där på andra sidan. Att han har fått ro... Det är många som saknar honom såklart. Hans barn speciellt... Alla hans nära och kära...


Så idag tänder jag ett ljus för dig <3


Tänder oxå ett ljus för min farfar. Han gick bort alldeles förtidigt också. I cancer... Lilla farfar som kunde så mycket. Rättare sagt han kunde allt :) Oj vad han kunde berätta saker.

Det jag saknar mest är nog att han inte fick träffa och lära känna mina barn. Tror iaf Ludvig och Lojsan skulle ha haft mycket i utbyte av min farfar Hans :) Hoppas du också har det bra där på andra sidan <3


Finns fler som får ett ljus. Mormor tex. Henne kände jag inte så bra.


Några gamla vänner från Trosa tiden. Matte, Jocke och Janne. Känns väldigt trist att folk försvinner när vi är så unga fortfarande... Det är sååå fel... Men tyvärr inget man kan göra något åt... Hoppas ni alla har ett underbart liv ni med, där på andra sidan <3


Sen har vi Peppe. Dig saknar jag hela tiden. Där fick jag aldrig något avslut. Du fattas mig varje dag och det är jävligt jobbigt. Dig behöver jag få kontakt med. Jag vet att det går. Jag SKA ha kontakt med dig.


Du skulle verkligen fått vara kvar här hos oss. Finns inget överhuvudtaget vettigt i att du körde din bil just där, just den dagen :/ Det är bara, bara fel... Du hade rätt till att få fortsätta leva. Jaga. Vara med dina älskade hundar och din fina familj. Såsmåningom få en egen familj med barn... Det är vad du skulle ha fått.


Vem vet. Du kanske har det. Där på andra sidan :) Jag hoppas det. Jag vill det. Men jag är så Jävla egoistisk att jag vill gå någon form av bevis :/


Fast hans lilla syster har fått kontakt. Och "bevis" på att han mår bra.. där... Det räcker för mig men jag vill att han ska veta hur saknad han är. Av mig... Han är min räddare i nöden...


Jag älskar dig min vän <3 För alltid.


Jag kan inte ens föreställa mig att någon i min absoluta närhet = familj, skulle gå bort. Det finns liksom inte i min tanke värld. Hur orkar man gå vidare... Tänker på dom som tex förlorat ett barn. Jisses... Hur orkar dom fortsätt... Starkt. Fantastiskt och förmodligen så som det ska vara...


Usch vad jag babblar... Men som vanligt. Ni väljer själva om ni vill läsa ;)


Så ljus, tankar och kärlek till alla som fattas oss <3


Published with Blogger-droid v2.0.4

6 kommentarer:

  1. Vad fint du skriver om dom du saknar..! Trevlig helg, kram Jenny

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jaa. Saknaden är enormt stor... Den går i vågor, men finns alltid där. Speciellt efter min vän...

      Radera
  2. Vad fint det här var johanna, blev tårögd ju :/ kram frida

    SvaraRadera
  3. <3 De vet att du tänker på dom johanna, de vet att du saknar och de finns hos dig. När du plötsligt nån dag bara tänker på personen, känner en lukt, hör en sång eller vad som än påminner, är de där och säger hej. Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jo. Det är nog så. Men jag vill ändå ha nån form av.. jag vet inte. Avslut kanske. En liten glimt bara. Från min vän. Det är honom jag saknar så det gör ont. De andra skulle liksom ändå gå bort.
      Han var nog min ängel på jorden som räddad mig från mitt helvete. Men han kunde väl fått stanna kvar och fortsätta vara min ängel :) Varför var han tvungen att gå... Nej. Det kan jag aldrig förlika mig med... Om jag inte får ett bevis. En signal. Kan inte förklara...

      Tack Isa... Vi måste ses snart <3

      Radera